Efter att ha sökt efter en bra bilförsäkring hittade jag www.insplanet.se där jag fyllde de personuppgifter som krävs för att få fram dem billigaste och bäst lämpade försäkringen för min bil. Eftersom jag hade svårt att bestämma mig bad jag min sambo hjälpa mig lite, då ringer min hemtelefon och Filip från Insplanet sökte mig. Han hade hittat den bästa försäkringen som jag nappade på direkt utan att tveka. Filip är självklart väldigt social och förstår att jag tycker att det var nästan obehagligt hur snabba dem är. Filip lämnade sitt nummer och bad mig höra av mig om jag undrade något annat angående försäkringar. Här ser man tydligt hur Inplanet använder DM vid rätt tillfälle vilket leder oftast till bra resultat.

Direkt marknadsföring är en del av marknadskommunikationsmixen och IMC (Integrated Marketing Communications) som enligt Fill innebär att söka dig till konsumenterna på en mer personligare nivå. Detta sker via s.k face-to-face metoden, direkta mail, telemarketing eller personliga brev. På detta sätt kan informationen vara skräddarsydd vilket skapar relation mellan företag och konsumenten. Det kostnadseffektiva sättet att skapa DM med hjälp av elektroniken har dock bidragit till att mycket oönskad reklam når konsumenterna om detta kommer att vara DM:s svaghet åter att se.  

 http://www.onlineorganizing.com                                      http://cncbpo.com/call-center%2008.jpg

Nackdelen med DM är tyvärr att det i dagens samhälle har fått en ganska oseriöst intryck av företag som använder detta verktyg. SPAM är något som är bekant hos de flesta idag. Visst handlar det om att skapa relationer och lojala kunder men den tid som det tar att rensa inkorgen är ett ständigt irritationsmoment för dessa tänkbara kunder. Desamma gäller oftast DM över telefonen. Telemarketing  används flitigt trots den negativa effekt den får för varumärket. Samtalen har en förmåga att dyka upp mitt i maten eller när vi precis smygit oss ner i soffan efter en tung arbetsdag. När samtalen mottags med optimism som i fallet David så har denna typ av marknadsföring en väldigt bra genomslagskraft och skapar nöjda och lojala kunder. Men alla de som man retat upp tidigare? Man brukar säga att en nöjd kund kanske berättar de på sin höjd för kollegan över lunchen medens de missnöjda och uppretade kunderna istället berättar det hela för alla is sin umgängeskrets mer eller mindre. En stor nackdel för företagen är att man lägger ut dessa tjänster hos återförsäljare eller så kallade callcenters där de anställda jobbar enbart med provision i de flesta fall. Säljaren har ingen direkt koppling med företaget och identifierar sig inte mer med företaget än att det ger kulor vid försäljning. Missnöjet märks tydligt då över hälften av alla hushåll i Sverige är anmälda till NIX-registret vilket förhindrar säljsamtal till privatpersoner. Marknadsföring över telefonen skall nog inte outsourcas utan skötas direkt av företaget för att få bästa effekt. Men ibland funkar det väldigt bra fast det gör ju raggningsrepliker på krogen också ibland.

1.http://lh6.ggpht.com                                    2.http://blog.iimageworld.com

Hur utmärker man sig egentligen med sin annonsering i dagens samhälle? Vilket verktyg man använder för att göra sin produkt sedd kan variera beroende av vilka resurser företag vill lägga ut för att marknadsföra sin produkt. I detta exempel handlar det om det hederliga annons där chock strategi används för att fånga uppmärksamheten. Bilderna ovan stämmer inte med vår uppfattning av hur ett lejon ska se ut eller var en hund kan gräva ner sitt älskade ben.  Enligt Fill så leder denna komiska reklam till chock då det inte uppfyller våra normer. Detta leder till at vi blir glatt överraskade vilket påverkar vår uppmärksamhet och vårt beteende kring själva produkten som i detta fall är positiv.

Chock strategi används dock oftast vid olika skrämselkampanjer mot cigaretter eller alkohol. Man väljer att lägga ut bilder på barn som röker p.g.a den passiva rökningen som dem utsatts för när föräldrarna röker eller på fester som går överstyr när man använder alkohol. Enligt Fill så bidrar denna typ av reklam även till att målgruppen börjar prata om själva reklamen s.k mun mot mun metoden skapas vilket bidar till nyfikenhet dock en oräknelig publicitet. Man kan väl säga att denna strategi anses vara billigast eftersom den skapar publicitet kring själva varumärket helt gratis genom att fånga uppmärksamheten med hjälp kontroversiell reklam.  Detta är ett utmärkt sätt att säkra uppmärksamheten kring själva produkten då den inte är känd hos konsumenterna. Oavsätt vilket media man använder för denna typ av marknadsföring så kommer den skapa samma reaktion. I dagens mediabrus så krävs det att man utmärker sig mer än med skarpa färger. Man måste möta marknaden på ett sätt som den inte är van vid. Oavsett vilken reaktion den skapar hos målgruppen så är den positiv för varumärket och skapar någon form av debatt.  Ett bra exempel är reklamfilmen från tyskland där man försöker chocka folk att inse vikten av skyddat sex. Filmen visar hur Hitler har sex med en ung kvinna. Reklamfilmen har väckt stor debatt världen över vilket förmodligen var tanken med den.

 3.http://media.photobucket.com

Många reklamfilmer och annonser gjorda med avsikt att chocka publiken förbjuds ofta vilket är nackdelen med denna typ av reklam. Det är svårt att veta vart man skall dra gränsen. Man bör i vilket fall välja ett media med hög räckvidd och som är kostnadseffektiv. Särskilt om den riskerar att förbjudas som sagt. Ofta är det på grund av att reklamen är just sexistisk eller diskriminerade som de förbjuds. Men visst är det så, att den reklam vi kommer ihåg, det är den som berör oss. Oavsett om det är med glädje eller avsmak som vi ser tillbaks på det hela.

MasterCard lyckades få denna uppfriskande reklamfilm förbjuden.

       http://3.bp.blogspot.com                                      http://cdn.picapp.com

För att kunna sätta prägel på världens största sport med världens mest betalda idrottsmän krävs det för varumärken att spendera ofantliga summor pengar på rätta spelare och klubbar. Skillnaden mellan Adidas och Nike i detta fall är inte så stor. När det gäller egenskaper och dem fysiska delarna på själva produkten så är produkterna nästan identiska dock är det dem som presenterar produkten som det är väldigt stor skillnad på. Nämligen vilket lag dem tillhör. För att utmärka sig själv som varumärke och ifrån varandra har dessa två rivaler alltid valt att sponsra lag som ligger i rivalitet i respektive land där t.ex Nike sponsrar Inter medan Adidas sponsrar AC Milan. Adidas sponsrar Real Madrid medan Nike sponsrar FC Barcelona. Med denna information kan man inte undvika att tänka på hur mycket Nike påverkade Zlatans transfereringen till FC Barcelona, enligt Goal.com hade dem ganska mycket att säga till med tanke på Nike är stor sponsor till bägge lagen och Zlatan en av Nikes största stjärnor.

Denna typ av branding som kallas för endorsement har Nike och Adidas valt att använda sig av för att skapa känslomässiga fördelar. Enligt Kapferer ( Fill, 2006) så är detta ett sätt att skapa känslor kring sitt varumärke via en vald karaktär som fungerar som talesman för själva märket inom segmentet som i detta fall är fotboll. Konsumenterna utvecklar alltså associationer av innehållet i reklambudskapet (Fil, 2006). Genom att sponsra vinande lag kan man stärka varumärken och öka marknadsandelar, ingen vill ju använda sig av förlorarnas skor vilket Adidas börjar känna av.

Att jag använder mig av Nike kanske inte är tillfällighet, hur stor roll Ibra spelar i mina val av skor kan jag dock inte svara på.

Viktigt att poängtera dock är att branding inom sportartiklar är en väl etablerad bransch där man satsar miljarder för att stärka varumärket hos konsumenten. Att skapa en image som sällan symboliseras av stora idrottsnamn. Adidas är ett bra exempel på lyckad branding där det ger leverantören möjligheter att sätta ett förhållandevis högt pris i jämförelse med kvaliteten. Varumärket är så starkt att man som konsument helt klart är beredd att betala lite extra för att klä sig i de vita ränderna. Ränderna som aldrig går ur brukar man säga. Och visst är det så för många. Det är något visst att använda Adidas. Bara namnet Adidas eller Nike är ord som smakar fint mellan läpparna. Varumärkena är så stärkta genom branding att till och med ordet  klingar med pondus. Adidas har dock satsat mer på ett större och bredare utbud än Nike. Vi vet som konsument vad vi får när vi köper en ny produkt från Adidas även om den inte varit en del av sortimentet. Skulle Adidas börja tillverka sovsäckar eller termosar så förutsätter vi en viss kvalité, och en termos med de tre vita ränderna skulle ju också vara ganska flashig. Adidas och Nike är varumärken med väldigt hög brand equity. Vi är villiga som konsument att betala lite extra för dessa varumärken.

Hur levererar man som företagare värde till en kund? Hur tillgodoser vi de krav som kunden har?

Som konsument idag har vi ett stort urval och ställs inför olika val varje dag. Vi väljer oftast det erbjudande som ger oss mest värde (Fill, 2009). Idag handlar det om att tillgodose kundens behov. Företagen strävar allt mer efter att bygga upp långa relationer med kunderna, vilket är mer kostnadseffektivt. Man säger att det kostar tio gånger så mycket att få en ny kund än att behålla de kunder man har. Och visst ligger det väl något i det. Man har också insett vikten av goda relationer till andra intressenter förutom själva slutkunden. Medarbetare, leverantörer och media är exempel på dessa intressenter. Goda relationer med dessa skapar förtroenden gentemot företag. Genom att även känna till dessa olika intressenter i direkt anknytning till ett företag och deras behov kan vi som marknadskommunikatör fatta de rätta besluten. Dessutom skapar relationer mindre formalitet hos de involverade parterna. Detta ger fördelar på exempelvis administrativ nivå och enklare orderbearbetning med tillgång till databaser med mera. Viktiga begrepp vad det gäller relationsmarknadsföring är engagemang, förtroende och lojalitet. Lojalitet är dock ett ganska vagt begrepp idag då konsumenter är mer otrogna på ett annat sätt än tidigare. Det finns mer alternativ plus att förmodligen det allt mer stressiga samhället skapar denna illojalitet.

Genom att lära känna sin målgrupp så kan man skapa mer värde till kunden, detta kan ske genom till exempel ske genom den geografiska eller kulturella kunskapen om kunden. Genom att få kunden att känna igen produktens representanter så skapas tilltro och relationer med blivande konsumenter. Nike är ett utmärkt exempel på företag som har investerat på att bygga relationer till sina kunder. Genom att klicka på följande länkar kan man se tydligt hur Nike använder sig av olika representanter i olika delar av världen för att kunden ska känna igen sig och på sätt även känna trygghet. http://www.nike.com.sg/v3/ som är den Asiatiska versionen av Nikes (Vänstra bilden)officiella sida skiljer sig markant av Englands officiella sida( Högra bilden). 

 http://www.nike.com.sg/v3/                                      http://www.nike.com/nikeos/p/nike/en_GB/?

Nike är ett bra exempel på hur man kommunicerar känslan och kraften i varumärket. Hur många är det inte världen över som känner till vilka skor som Michael Jorden spelade basket i de flesta av dessa lär däremot inte ha den blekaste aning om vilken klubb han spelade i. Både geografiskt och kulturellt vänder sig Nike rtill den aktiva mannen och kvinnan världen över. Åldern är oftast runt trettio och vänder sig till den tävlingsinriktade individen. Ett fint exempel på detta var just den kampanj som dessutom engagerade konsumenterna genom att tävla i löpningsdistans, man mot kvinna. Att marknadsföra varumärket så hårt som Nike gör skapar integration inom nätverket som nämndes tidigare. Varumärket implementeras bland alla involverade intressenter.

Segmentering, positionering och målgrupp är viktiga verktyg i marknadskommunikationen och balansen dem emellan är avgörande för ett lyckat resultat.

Hur påverkas vi individer rent perseptionellt av vår omgivning uppväxt miljö och kultur? Hur upplever människor marknadskommunikation på olika platser på vår jord?

http://www.wonderworlddubai.com/wp-content/gallery/portfolio/Nads-ARABIC.jpg

Denna arabiska reklam riktar sig mot kvinnor som har problem med hårväxten. Enligt förpackningen så kan produkten användas på kinden, överläppen och ögonbrynen.

 http://www.nads.com

Denna västerländska reklam riktar sig också mot kvinnor som inte vill ha oönskat hår på armar, ben, underarmar och vid bikinilinjen. 

Genom att jämföra dessa två reklamer kan man se tydligt hur marknadskommunikationen vänder sig gentemot olika förekommande kulturer på världsmarknaden. Reklamen som tillämpas t.ex i U.S.A skulle vara förolämpande i dem arabiska staterna medan den arabiska reklamen inte skulle väcka större uppmärksamhet i västerländska stater. Enligt Fill så är detta en del av informationsprocessen där den mänskliga perceptionen, attityderna och miljön som marknadsförarna har tagit hänsyn till. Hur reklam uppfattas beror på vilken kultur eller social grupp vi tillhör, det kan man se tydligt i dessa två annonser där samma produkt lanseras på olika sätt. Gemensamt för alla kulturer är dock att upprepning av kommunikationen krävs för att den på något vis skall lagras i vårt medvetande. En väldigt stor del av all information och kommunikation som vi stöter på i vår vardag selekteras bort och bearbetas inte kognitivt på något sätt. För att ta oss till denna information så måste så klart budskapet upprepas. Att bläddra förbi någon av avstående annonser i en tidning resulterar knappast att informationen bearbetas på något sätt. Så mycket som 60 procent av den ursprungliga informationen från en annons vi tar till oss har fallit bort från vårt medvetande redan efter sex veckor (Fill, 2009). Kvalitén av ett budskap och det intervall vilket budskapet exponeras är faktorer som påverkar vårt medvetande och kunskapen om dess kommunikation.

Fyra processer påverkar vår informationsbearbetning. Dessa är vår personlighet, perception, inlärning, attityder samt miljö.

Delar i den interna informationsbearbetningen (Fill, 2009)

För att skapa uppmärksamhet används av kommunikatörer exempelvis plötsliga ljud, musik som väcker känslor eller plötsliga kameravinklar. Hud, barn eller söta djur väcker är faktorer som får uppmärksamhet. Detta appellerar till de grundläggande behov vi människor har. Detta är flitigt använda redskap i västerländsk kommunikation. Frågan är om inte just hud i huvudsak uppmärksammas av män på den västerländska marknaden. Detta kanske innebär att ovanstående annonsexempel inte är den mest lämpliga för att uppmärksammas av kvinnor.

All annonsering skapar tillslut ett behov hos konsumenten. Idealet som målas upp av media och kommunikatörer är just hårfria individer med slät hud utan struktur och avvikande detaljer. Ideal som skapas genom returgering med hjälp av datorer och bildbearbetningsprogram. Vi människor har alltid jämfört oss med varandra både i samhället och i de olika grupper vi tillhör och vill tillhöra. Nad’s reklam skapar därför ett behov på sikt. Vi jämför och ifrågasätter vårt eget utseende och eftersträvar det ideal som samhället konstruerat. Konsumenten söker kanske därefter information om vilka olika metoder det finns tillhands för hårborttagning. Därefter utvärderar vi de alternativ som finns på marknaden och beslutet resulterar tillslut i ett inköp. Inköpet utvärderas sedan och avgör ifall vi kommer att köpa produkten igen. Detta är de fem steg som vi som konsument genomgår för ett inköp. Tiden för denna process varierar givetvis beroende på varan. Ovanstående annonser får vi väl anta presentera en produkt som inte kräver en allt för lång process och som är relativt försumbar både vad det gäller tid och pengar. Information och utvärderingsstegen har således relativt låg involvering.

Viktigt är att produkten lever upp till de förväntningar som konsumenten har på produkten och som kommunicerats i budskapet för att det skall leda till ytterligare inköp. När vi sen utvärderar produkten skapar detta en grund för kommande inköp. Skulle vi vara missnöjd med ett hårborttagningsmedel är det inte troligt att detta skulle leda till ångestframkallning då värdet på varan är relativt låg. Dock skapar annonserna är högre förväntan på grund av företagets slogan, ”Hair removal experts”, vilket ju skapar en förväntan om en kvalitativ produkt.

Processerna som påverkar vår informationsbearbetning och resultatet av beslutsprocessen är viktiga beståndsdelar i en lyckad marknadskommunikation. För att lyckas att nå rätt målgrupp och synas i bruset måste vi som kommunikatör noggrant studera dessa faktorer för att lyckas.

Min sambo är en stor beundrare av IKEA vilket gör att den ständigt ligger framme i vårat hem. Efter att ha studerat dess innehåll ett flertal tillfällen kunde jag inte låta bli märka marknadskommunikationen som Apple använder sig av för att nå oss konsumenter via denna älskade katalog. Eftersom vi redan har en dator har vi aldrig tittat efter en ny. Intresset för detta har varit väldigt svalt, men detta började ändras så småningom. Genom att titta och inspireras av inredningen till vår nya lägenhet om och om igen började vi tycka att vi kanske borde byta vår nästan ny felfria HP och skaffa en bärbar Apple.

Message prevented from reaching T5 and T6

Apple använder IKEA som opinionsbildare för att komma åt kunder som mig och min sambo som föreställer T5 och T6 på modellen ovan. Apples marknadsföring kunde inte komma åt oss eftersom vi undviker reklam på TV och har prytt vår dörr med orden, ” Reklam, NEJ TACK!”. Att vi själva har valt att titta i själva katalogen har bidragit till att vi förvandlades till lätt byte för Apples marknadsföringsstrategi för att vi var extra öppna för informationen. Apple använder sig av flera kanaler för att nå konsumenterna som i detta fall var IKEA-katalogen.

/David

Apple använder sig av ett medie som helt klart är accepterat av svenska folket. Hur ofta ser man inte texten, ”Ingen reklam tack, men gärna IKEA-katalogen”, på våra postlådor? Rent statistiskt vet vi att hälften av svenskarna väljer bort direktreklamen vilket är det fack vi får stoppa in IKEA-katalogen i. Men som nämnts ovan räknar inte svensken denna katalog som direktreklam. Vi väljer att få IKEA:s katalog i vårt postinkast. Kan vi då placera den tillsammans med tidskrifter och magasin? Kanske får vi i alla fall då en mer rättvis bild av hur stor del av svenskarna som undviker reklamen i katalogen. Andelen är här närmare en tredjedel jämfört med hälften för DR.

IKEA-katalogen är närmst en bibel för oss svenskar och orsakar timmar av planering i sofforna runt om i Sverige. Givetvis påverkas vi av den reklam som förekommer i denna katalog precis som David och hans sambo. De flesta känner till Apples datorer och är ett allt mer vanligt förekommande objekt i det svenska hushållet. Eftersom vi i större utsträckning väljer bort Apple i andra medier så blir det ett uppslag som väcker intresse och på sikt skapar ett behov. IKEA känns fräscht och modernt särskilt när den nya upplagan kommer. Så när vi står där och vår PC sjungit för sista versen, finns det inte då en möjlighet att vi kikar på Apples dator som vi känner igen från IKEA-katalogen då vi smyger omkring på media markt. På samma sätt uppmärksammar vi LCD-skärmarna som sitter uppe i mataffären då vi går i tankar att byta ut vår tjock-TV. Vi kollar vilket märke som används och hur TV:n är utformad, vilket då skapar ett intresse.

Ibland måste man som marknadskommunikatör hitta nya dörrar för att nå rätt målgrupp. Att finna en väg där marknaden uppmärksammar oss och välkomnar vårt budskap.

Hej,

mitt namn är John och jag är 30 år. Jag studerar på handelshögskolan i Jönköping och läser marknadsekonomiprogrammet. Jag jobbar även heltid vid sidan om studierna på ett telemarketingföretag. Tidigare har jag jobbat med en hel del olika saker, men de senaste 5 åren har jag jobbat med försäljning. Allt från hemförsäljning till bilförsäljning. I bakfickan finns även en bartenderutbildning som kommer väl till pass emellanåt.

För mig är marknadskommunikation konsten att kommunicera en vara eller en tjänst på bästa möjliga sätt för att nå fram till alla olika konsumenter på den tänkbara marknaden. Att tala till kunden och tillgodose hans behov och önskemål. Marknadskommunikation är också en strävan efter att prestera och kommunicera en vara eller en tjänst bättre en konkurrenterna.

Ett roligt exempel där man utnyttjar exponeringsytan på ett lastbilsflak. (reklambloggen)

Hej,

mitt namn är David och jag är 27 år. Just nu jobbar jag som festivalarrangör, innan jag började läsa på IHH så lästa jag Statsvetarlinjen på GU.

För mig innebär Marknadskommunikation aktiviteter som på initiativ av den säljande företaget skapas strategier för att nå den slutgiltiga konsumenten. Dessa startegier kan innefatta alla målgrupper, allt från Volovs VD till oss studenter beroende av vilket produkt och vilka mål som den säljande företaget vill nå.